tisdag 9 april 2019

Bilder och elevinteraktion

I åk 7 arbetar vi just nu med högkulturernas framväxt. Under denna tid gjordes flera viktiga tekniska framsteg och uppfinningar som fick stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Som start på lektionen fick eleverna idag fundera kring dessa med hjälp av bilder och kortare texter.


Eleverna sitter i par och får nio kort på olika bilder på tekniska uppfinningar eller upptäckter. De får också nio kort med korta förklaringar av vad människor hade behov av. Med dessa spelar de memory - där de ska para ihop rätt behov med rätt bild.

Till exempel på ett kort är det en bild på ett hjul. På motsvarande textkort står det "Människan behövde kunna transportera tunga saker."

Några elevpar börjar med att först para ihop rätt bild med rätt behov och spelar sedan memory. Därefter får de fundera på vilken betydelse dessa uppfinningar har haft på kort och på lång sikt och även skriva ned detta.

Att få se bilder, få diskutera och att göra stärker lärandet. De nyanlända eleverna i klassrummet arbetade tillsammans och kunde diskutera med varandra på sitt modersmål. När de dessutom får utgå från en bild blir det lättare för dem att komma igång med samtalet.



torsdag 21 mars 2019

Använda skönlitteratur i SO-undervisningen

Jag undervisar tillfälligt en klass i årskurs 7. Vi har just avslutat ett arbetsområde om det svenska rättssystemet. För att nå en ökad förståelse för de många begrepp som finns inom ämnesområdet och för att höja motivationen att läsa skönlitteratur, fick eleverna på sin fritid läsa en skönlitterär bok kopplad till området. 






Jag fick hjälp av skolbibliotekarien att ta fram skönlitterära böcker. Skolbibliotekarien har god kunskap om dels ungdomslitteratur, men också böcker som kan passa de olika nivåer som finns i en klass.

Flera av boktitlarna finns i flera exemplar. Jag la upp böckerna på ett stort bord där eleverna fick gå fram och välja. Det var magiskt att se dessa 13-åringar kasta sig över böckerna och den stora lusten som fanns att få börja läsa. 

Eleverna fick i uppdrag att läsa boken på sin fritid och fick fem veckor på sig. För att få igång läsningen, fick de en läslektion. Några elever blev färdigt väldigt snabbt och fick då möjligheten att byta bok med en kompis.

I slutet av den fjärde veckan fick de i uppgift att förbereda sig inför boksamtal. Boksamtalen tog sin utgångspunkt i Aidan Chambers fyra centrala frågor i ett boksamtal:

  • Vad jag tycker om i/med boken
  • Vad jag inte tycker om i/med boken
  • Vad jag funderar över eller oklarheter
  • Vilka kopplingar som finns till arbetsområdet


När det var dags för boksamtal delades klassen in i grupper om fyra elever. Denna gång gjorde jag gruppindelningen slumpmässig genom att eleverna fick ett färgat kort när de steg in genom dörren och fick placera sig i den grupp som hade samma färg som kortet.

Som stöd i samtalen skrev jag ut dessa utgångspunkter från Fredrik Sandströms blogg.

Eleverna behöver stärka sin läsförståelse och det behöver vi lärare i alla ämnen hjälpa till med. SO-ämnet har ett enormt stoff i förhållande till timplanen, men att uppmana elever att läsa på sin fritid påverkar inte vår tid alls. Däremot kan skönlitteraturen leda till ökad förståelse för det komplexa ämnesinnehållet i våra ämnen. Att få in en daglig läsvana tycker jag att vi alla ska uppmana till. När skönlitteraturen är kopplad till ett ämnesinnehåll kan det också öka motivationen och eleverna får möjlighet att förstå den skönlitterära boken på ett nytt sätt.

fredag 7 december 2018

NO-lektion med variation

Jag har inte längre något eget klassrum, så jag får nu berätta om det språkutvecklande arbetet som sker i andra klassrum på skolan.

Vår ma/NO-lärare Hanna Staxäng läste ett blogginlägg om en NO-lektion uppdelad i olika stationer. Detta inspirerade henne till att testa ett liknande upplägg.




Målet med lektionen var att eleverna skulle förstå hur ljuset bryts genom linser och synfel. Hanna har tagit fasta på att elever lär sig på olika sätt och fastnade därför för att dela upp lektionen i fem olika stationer.

Station 1: Läsa lärobokstext om linser.

Station 2: Arbeta med uppgifter där man skriftligt förklarar hur ljuset bryts i en konvex och konkav lins.

Station 3: Se på en film om ljusets brytning och linser.

Station 4: Spela memory som är kopplat till området.

Station 5: Arbeta med en laser på tavlan och laborera med olika linser för att se hur ögat fungerar om man har synfel och hur man kan rätta till det.

Till varje station hade Hanna skrivit ett tydligt uppgiftsblad.

Hannas upplägg testades även av en annan NO-kollega, som jag besökte. De elever jag pratade med tyckte att det var så bra att få arbeta med samma sak, men på olika sätt. Det blev inte långtråkigt och det hjälpte till att skapa förståelse. "En rolig och lärorik lektion", sa en elev till mig. I den gruppen hade läraren också sett till att de nyanlända eleverna ur samma språkgrupp arbetade tillsammans och kunde därför använda sitt modersmål som resurs.

torsdag 6 december 2018

Flerspråkighet som resurs i undervisningen

Att eleverna får använda sitt modersmål i lärandet och undervisningen samt att nyttja elevernas flerspråkighet kallas translanguaging. Eleverna utvecklar då språk och ämneskunskaper parallellt. Eleverna kan använda sitt starkaste språk för att förstå ämnesinnehållet eller för att visa sina kunskaper.





I vår förberedelseklass har sva-läraren Ulla låtit eleverna använda sitt modersmål som en introduktion till ett arbete om Malala Yousafzai. Utgångspunkten för arbetet finns i läroboken "Entré" som gruppen ibland arbetar med. De arbetar just nu med återgivande texter och arbetet har mål inom tala, läsa, skriva och grammatik. Texten de ska arbeta med är språkligt utmanande för eleverna. 




För att fånga deras intresse och ge dem en start där de förstår kommande ämnesinnehåll fick de söka information om Malala på sitt modersmål. De fick hjälp med informationssökning för att få fram fakta. Utifrån det fick de sedan på svenska berätta det de tagit reda på om Malala. Detta fångade eleverna och gjorde de mycket engagerade. Alla elever fick en grundläggande förförståelse som är nödvändig för att så småningom kunna bearbeta den svenska texten. 

Att använda elevernas flerspråkighet i klassrummet måste inte vara så komplicerat, men kan som i det här exemplet ge stora effekter. När eleverna ska bearbeta eller utveckla kunskaper kan man följa nedanstående steg:
  1. Tala på sitt starkaste språk (om det finns någon mer med samma språk eller en studiehandledare)
  2. Skriva på sitt starkaste språk
  3. Tala på svenska
  4. Skriva på svenska





lördag 3 november 2018

Föreläsning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt




Den här veckan har det varit höstlov. De första dagarna ägnades åt kompetensutveckling på min skola. Jag fick fyra timmar till att ha föreläsning och workshop om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, för 40 lärare, elevassistenter och skolledning.

Denna gång la jag fokus på de delarna om språk- och kunskapsutvecklande undervisning som handlar om att aktivera förkunskaper, alignment, arbeta med stöttning, skapa elevaktivitet och interaktion samt flerspråkighet som resurs. Den röda tråden genom dessa delar var digitala verktyg som kan stödja detta arbete. Tanken var att arbeta på en gemensam arbetsyta i form av en digital tankekarta. Detta har jag gjort många gånger i undervisningen, vilket har många förtjänster. Det program jag hittade som kunde synkas i Office 365 hade inte samma funktioner som tidigare verktyg jag använt - men tanken var god. Sitter du på ett grymt digitalt verktyg för tankekartor, där många kan jobba samtidigt - hör gärna av dig.

I den här tankekartan var tanken att åhörarna skulle arbeta samtidigt. Efter varje del jag gick igenom skulle de i mindre grupper diskutera en fråga som tog sin utgångspunkt ur det jag pratat om. Sedan var tanken att de skulle besvara frågan genom att skapa en egen ruta. Tyvärr lyckades deltagarna radera både sina egna svar, andras svar och mina färdiga frågor... Det gick inte heller att ångra. Men tanken var god.

Många intressanta diskussioner, idéer och frågor väcktes i ett engagerat kollegie. Och jag tycker det är så roligt att få inspirera!

Den här hösten har jag själv blivit allra mest inspirerad på Skolportens konferens om nyanländas lärande. Ett gediget upplägg med föreläsningar som gav handfasta idéer och verktyg, likväl som en tydlig koppling till forskning, lagstiftning och Skolverkets rekommendationer och skrifter.

Jag fastnade extra mycket för Hülya Basarans föreläsning om språkutvecklande arbetssätt med digitala verktyg och Minna Wadmans föreläsning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenska som andraspråk. Mest värdefull för mig i mitt uppdrag var dock föreläsningen med Tamar Ucar om studiehandledning på modersmålet.


söndag 12 augusti 2018

Nya uppdrag och ny inriktning

En varm sommar har passerat och bloggen har haft sommarlov. Jag är så tacksam för all feedback ni ger mig och allt erfarenhetsutbyte jag fått med flera av er.

En ny termin har börjat och med den har också min arbetssituation förändrats en hel del. Jag är inte längre undervisande lärare, utan arbetar som samordnare för flerspråkiga elever och språkutvecklare på en högstadieskola i Lysekil. Jag hoppas ändå att kunna dela med mig av goda exempel för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning, även om det kanske inte kommer kunna bli lika ofta. Kanske kommer jag också få möjlighet att bredda perspektivet från enbart SO till fler ämnen.

Under sommaren har jag också fått förmånen att skriva lärobok i samhällskunskap. Håll utkik framåt vårkanten efter en ny SO-serie.

Lycka till med terminsstart och glöm inte - alla barn gör rätt om de kan!

fredag 8 juni 2018

Tryckta eller digitala texter - vad ger bäst förståelse?

Skolverkets artikel "Tryckta texter ger bättre läsförståelse" delades just i mitt flöde och handlar om  skillnaden i läsförståelse mellan digitala texter och trycka texter. Artikeln refererar till nypublicerade forskningssammanställningar som visar på bättre läsförståelse av tryckta texter.

Forskningssammanställningarna som Wennås Brante refererar till visar att läsning av digital text går snabbare, alltså lästiden förkortas jämfört med läsning av tryckt text. Detta sker på bekostnad av noggrannhet i läsningen. För att eleverna ska förstå texten på ett djupare plan behöver de alltså hjälp med att dra ned på läshastigheten. De behöver också stöttning i aktiviteter som att anteckna ord, kärnmeningar och liknande.

Jag själv använder nästan uteslutande digitala läromedel i min undervisning, av flera skäl. Eleverna har tillgång till läromedlet överallt och hela tiden. Eftersom det är omöjligt att köpa läroböcker i alla ämnen till alla elever, som de får av skolan, kan de i det digitala läromedlet göra överstrykningar, slå upp ord, lägga in kommentarer i texten med mera. Dessutom finns en inbyggd talsyntes/inläsning av texten.

Jag ser också en framtid där eleverna nästan uteslutande kommer möta digitala texter. Hur många köper idag en kvällstidning eller har morgontidningen i pappersformat på köksbordet? Politiker får en Ipad, dit de politiska handlingarna skickas. Vi behöver rusta eleverna för att möta digitala texter.

Därför visar denna forskningssammanställning på vikten av att undervisa och arbeta med lässtrategier och att det är ännu viktigare vid läsning av digitala texter.

Jag kan dock se att det verkligen finns ett stort behov av båda delarna. Ett önsketänkande vore förstås att eleverna får ett tryckt grundläromedel som de får göra överstrykningar och små noteringar i. Eftersom det är i det tryckta formatet den fördjupade förståelsen för texten nås. Samtidigt måste de också få ta del av de fantastiska digitala resurser som finns och rustas för framtiden.



onsdag 6 juni 2018

Nationaldagstal - Skola på riktigt

Idag höll åtta elever i min klass nationaldagstal på Uddevallas officiella firande. Totalt befann sig mellan 2000-3000 personer på plats i området.

Eleverna har skrivit och bearbetat talet på svenskan tillsammans med sin svensklärare Louise Helleberg. Jag har inte alls varit inblandad, men kan konstatera att talet är väl kopplat till SO-ämnena. Klassen har haft besök av en retoriker och efter det fick de skriva nationaldagstal. Talen sattes sedan ihop och de olika talen hade tydlig koppling till varandra.

Idag var det såklart mycket nervositet, men de gjorde det så bra och de växte enormt efter detta!

Skola på riktigt!



tisdag 5 juni 2018

Partiledarnas tal till nationen och klassrumsbesök av Björklund

9 september är det åter dags för val i Sverige. De två sista lektionerna med min 9:a har vi ägnat oss åt partipolitik. Samtidigt som vi repeterat ideologierna. Flera av eleverna kommer kanske inte läsa samhällskunskap till hösten, men kommer förmodligen ändå erbjudas att rösta i skolval. Med lite lektionstid kom därför SVT:s serie "Tal till nationen - mitt Sverige 2028" som handlar om partiledarnas visioner för Sverige. Ett bra format, där varje partiledare får 15 minuter att hålla sitt visionära tal.

På tavlan har jag ritat upp ett rutmönster som vi fyllt i allt eftersom vi sett på talen. Vi har sett ett tal i taget och under tiden ska eleverna skriva ned partiets:

  • Partiledare
  • Ideologi
  • Valfrågor
  • Vision

Vi har sedan tillsammans sammanfattat i rutmönstret på tavlan. Jag kan se att eleverna kommer ihåg ideologierna och vad som utmärker dem. De kan koppla partierna till ideologier utifrån deras valfrågor och vision. Vi har fått möjlighet att reda ut begrepp och diskutera olika retoriska grepp som partiledarna tar.

Precis innan vi påbörjade detta arbete fick klassen besök av Jan Björklund samt två andra riksdagsledamöter och en kommunrepresentant från Liberalerna. Bakgrunden till besöket var att vår skola har flest andel behöriga till gymnasiet och Björklund ville därför diskutera skolfrågor med skolledningen och träffa en klass.

Eleverna hade förberett frågor och hade därför en frågestund, därefter ville Björklund hänga kvar i klassrummet en stund för att ta del av elevernas arbete.


söndag 3 juni 2018

Jämför världsreligionerna och skapa din egen religion

Nu närmar vi oss slutet i årskurs 8. Eleverna har läst om samtliga världsreligioner och även sekulär humanism. Det har blivit dags för eleverna att göra en jämförelse mellan världsreligionerna och även få med sekulär humanism. Vi har därför arbetat med två kunskapskrav:


  • Resonera om likheter och skillnader mellan olika religioner och livsåskådningar.
  • Resonera om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar.
Eleverna har tidigare arbetat med världsreligionerna var för sig och har i 7:an jämfört judendom, kristendom och islam. Tidigare i årskurs 8 gjorde de en jämförelse mellan hinduism och buddhism genom ett VENN-diagram, (här kan du läsa om vad ett VENN-diagram är och här kan du skapa ett digitalt VENN-diagram - en riktigt bra resurs). Fokus låg nu helt på olika livsfrågor i världsreligionerna och det blev en liten repetition när de först gjorde en sammanställning i en padlet.

Exempel från en elevs padlet. Länk till den ursprungliga versionen som jag delat med eleverna, från vilken de skapat sin egna kopia hittar du här: https://padlet.com/frokenhemberg/livsfragor 

I padleten skulle eleverna svara på följande frågor utifrån samtliga världsreligioner och sekulär humanism:
  • Hur har allt börjat?
  • Vad händer efter döden?
  • Vad är meningen med livet?
  • Vad är rätt och vad är fel?
  • Finns det någon gudomlig kraft?
  • Vad är viktigt i livet?

Efter detta fick eleverna arbeta med två uppgifter:
  1. Finns det några religioner som liknar varandra mer? På vilket sätt? Vad kan det bero på?
  2. Vilka är de stora skillnaderna mellan världsreligionerna å ena sidan och sekulär humanism å andra sidan? Gör ett VENN-diagram på readwritethink.org. (Här kan eleverna skriva en rubrik och sedan en förklaring till rubriken. När de slutligen sparar sitt diagram som en pdf kommer varje rubrik med förklaring på en egen sida.)

    Exempel på VENN-diagram med readwritethink.
Efter denna del fick eleverna plocka russinen ur kakan och skapa sin egen religion eller livsåskådning. De skulle då besvara samma frågor som de gjort i sin padlet, men här fick de själva bestämma svaren. Jag ville också veta lite hur samhället ser ut där religionen finns och hur samhälle och religion påverkar varandra. De skulle göra en symbol eller symboler och ta med högtider och ceremonier kring livets viktiga händelser.

Arbetet skulle presenteras genom en film, bildspel med egen presentation inför klassen eller ett inspelat bildspel genom screencastify (röst och bild). Detta för att även träna på digitala presentationer. 

Det blev en riktigt rolig avslutning med fantastiska filmer och inspelade bildspel. Nedan är ett exempel.




torsdag 24 maj 2018

Skam skapar intressanta diskussioner i religion



Vi har tittat på klipp från Skam för att ta oss an det centrala innehållet:

  • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. 
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.'
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Bakgrunden till upplägget i den här delen som ingår i ett större arbetsområde kommer från det utvidgade kollegiet. Jag ställde en fråga i en Facebookgruppen SO/SH-lärare (som är ett fantastiskt utvidgat kollegie) och fick ett passande upplägg av Annika Gestrin-Lindelöf som i sin tur blivit inspirerad av Anna Sjöstrand i slutet av dokumentet nedan. Vilken fantastisk delakultur som gör att våra elever får arbeta med bra uppgifter. Jag blir så inspirerad av flera i denna Facebook-grupp, varav Anna och Annika är två lärare som delar många bra saker som jag provar in min undervisning. Jag fick hennes dokument som jag skruvade pyttelite på och det är detta jag presenterar här och vill dela med mig av.

I de två klasserna jag undervisar kom vi långt utanför frågorna i dokumentet som de fick arbeta med. Vi fick till många diskussioner i par, smågrupper och helklass som var så intressanta. Eleverna var väldigt engagerade och motiverade och det är då man verkligen kommer djupare, längre och når fram.

Jag delar både det arbetsdokumentet som Annika Gestrin-Lindelöf har skapat och det som jag har delat ut till eleverna.

Annika Gestrin-Lindelöf. Klicka här för att få upp uppgiften.
Tiina Hemberg. Klicka här för att få upp uppgiften.

Den här sommaren kan jag ju lova att jag kommer ägna mig åt att titta igenom hela serien - jag blev verkligen imponerad. Du hittar hela serien här: https://www.svtplay.se/skam

tisdag 22 maj 2018

Konfliktanalys

Som avslutning i årskurs 9 har eleverna fått göra en konfliktanalys. Det har blivit ett arbete där de knutit ihop säcken och fått se hur de olika SO-ämnena samverkar och hur olika faktorer och strukturer hänger ihop. Det har gett mig en möjlighet att kunna bedöma flera kunskapskrav inom samtliga SO-ämnen.

Min skola är pilotskola för Gleerups digitala läromedel och modellen för konfliktanalysen är hämtad från deras lärarhandledning. Den har utgjort ett viktigt stöd för eleverna när de har fått söka efter fakta som de sedan har fått använda för att skriva analysen i en rapport. Slutprodukten har vi för en gångs skull skrivit ut och de står nu redo att möta gymnasiet med en SO-rapport i sin hand.




Arbetets upplägg

  • Vi inledde med att gå igenom analysens olika delar genom en prezipresentation. Denna kunde eleverna sedan gå tillbaka till och fördjupa sig vidare, därav länkarna som är till deras läromedel. 
  • Genom lottdragning blev eleverna tilldelade en konflikt.
  • De fick den ifyllningsbara pdf-filen med modellen från Gleerupsportal (som liknar den i presentationen ovan). Under tiden de tittade på programmet om sin konflikt på SVT:s serie "Världens konflikter" fick de fylla i modellen. Det gjorde att eleverna fick en bra översikt inför fördjupningen. De skulle fylla i typ av konflikt, orsaker, inblandade parter/organisationer, förlopp, konsekvenser, kränkningar av folkrätten, konflikthantering.
  • De fick också ta reda på mer fakta om landet, t.ex. geografi och miljö, samhälle och politik, ekonomi och handel, befolkning, hälsa, mänskliga rättigheter m.m.
  • Efter denna fördjupning var det dags att sätta ihop analysens olika delar till en rapport. De fick en disposition som de skulle kunna använda. Det är en stödstruktur som kan vara till hjälp och en trygghet för vissa, medan andra inte alls behöver den. Klicka på bilden nedan så kommer du till elevernas arbetsdokument.


  • När eleverna skrivit färdigt sina rapporter var det dags för kamratbedömning och korrekturläsning. Det finns flera syften med detta. Dels får eleverna möjlighet att läsa om en annan konflikt på djupet och därmed lära sig mycket om ytterligare en konflikt. Dels blir de insatta i bedömningsaspekterna och får träna på att se vad kvalité är. Dels får de sin text läst av andra ögon och språket kan verkligen lyfta. Klicka på bilden nedan så kommer du till dokumentet för kamratbedömning.


  • Avslutningsvis hade vi smågruppssamtal i grupper om 5 elever. De fick då en möjlighet att få lyssna på varandras konflikter och syftet var att lära mer om de andra konflikterna. I slutet av samtalen försökte vi hitta gemensamma nämnare - finns det gemensamma orsaker, finns det gemensamma drag i konfliktlösningen, i FN:s roll osv.



torsdag 3 maj 2018

Träna på lässtrategier och samtidigt få ämneskunskaper

Jag hävdar ofta att vi SO- och NO-lärare har ett viktigt språkligt uppdrag. Det är i våra ämnen som eleverna möter mycket text som ofta är kompakt och komplex. Stoffet i texterna ska eleverna sedan använda för att nå de högre tankemässiga förmågorna såsom att resonera, dra slutsatser, föreslå lösningar. Därtill ska ofta eleverna själva producera text. Det innebär att vi NO- och SO-lärare måste vara språkligt medvetna och medvetet arbeta med lässtrategier.

I min undervisning är eleverna vana vid att möta ämnesinnehållet i olika undervisningsformer och med stor variation. Om vi gör samma sak en lektion blir mina elever ofta uttråkade. När man arbetar med text måste man dock låta det få ta tid, för att ett lärande ska ske.

Just nu arbetar mina sjuor med en uppgift i islam där de ska ta sig an 21 sidor lärobokstext. I det här fallet utgår jag från "SOS Religion" från Liber. I deras lärarhandledning har jag tagit en uppgift som låter eleverna träna på att sammanfatta det viktigaste i en text.

  1. Jag har delat in texten i lärobokens rubriker.
  2. Eleverna läser sidorna som omfattas av en huvudrubrik.
  3. Efter att eleverna läst det kortare textavsnittet gör de om rubriken till en fråga.
  4. De besvarar därefter frågan.
  5. Därefter går de vidare till nästa rubrik och textavsnitt.

Det är viktigt att frågan eleverna formulerar går att besvara, så att den inte blir för bred eller för avgränsad. Här kan eleverna behöva hjälp och vi har haft en riktigt intressant diskussion i klassen om skillnaden på olika frågor, utifrån uppgiftens syfte, nämligen att sammanfatta en text.

Här hittar du hela uppgiften.


fredag 27 april 2018

Pod som redovisningsform

Jag undervisar två klasser i årskurs 8. Vi arbetar nu med ett arbetsområde om normer och identitet i samhällskunskap och religion. Delar av det här arbetsområdet har jag gjort tidigare, vilket du kan läsa om här. Det som är mest nytt denna gång är att eleverna fått podda sina reflektioner.



Jag har tagit min utgångspunkt ur Levande Historias material "HBTQ, normer och makt" och tre uppgifter därifrån: "Papperskorgen" och "I och utanför lådan". Efter att vi gjort de praktiska övningarna, haft smågruppssamtal och diskussioner i helklass, har eleverna fått reflektera kring några frågeställningar kopplade till diskussionerna och övningarna. Eleverna har fått välja om de ska skriva sina reflektioner enskilt eller podda tillsammans med en eller två klasskompisar.

Vanligtvis när vi gör uppgifter brukar jag modellera eller visa exempel. Hur en pod kan låta visade jag dock inte. Trots det så har eleverna lyckats fånga det som karaktäriserar en pod. Elevpoddarna låter som vilken proffspod som helst och deras samtal är galet intressanta och väldigt seriösa.

Eleverna har frågor att utgå från, men de ägnar sig inte alls åt att ställa en fråga och sedan besvara den, utan samtalar runt frågorna. De hjälper varandra att bredda och fördjupa samtalen genom att växla perspektiv, ge exempel eller hänvisa till någon text de läst. Detta lyfter samtalen på ett sätt som är svårt när man sitter ensam och skriver.

Rent tekniskt spelar eleverna in på sin mobil eller dator och mailar ljudfilen till mig. Ett poddande elevpar kan till och med sitta i klassrummet och tala i hörlurens mikrofon och får till ett fantastiskt ljud. Tanken är att jag ska publicera podarna med elevernas godkännande, så att de även kan lyssna på varandras. Jag hoppas att de vill, så fler får ta del av deras intressanta samtal, inte minst de andra i klassen.

Eleverna har varit väldigt förtjusta i redovisningsformen och den passar bra till det innehåll som finns i detta arbetsområde. Att som lärare få arbeta med bedömning på vårkanten i solstolen eller i massagestolen är bara ett litet plus...




fredag 13 april 2018

Öka lärandet med bilder

Vi arbetar just nu med islam i årskurs 7. För att skapa elevaktivitet i genomgångarna och för att öka lärandet använder jag bilder som eleverna får arbeta med.

Jag har valt ut sex bilder och tillhörande bildtexter från olika läroböcker. Dessa har jag jag kopierat upp i 14 exemplar så att klassen kan delas in i par.

En uppsättning med bilder och bildtexter

Kontextualisering

För att sätta in området i ett sammanhang börjar jag med att dela in klassen i par och ger dem en uppsättning bilder och bildtexter där de ska para ihop rätt bild med rätt bildtext. Detta innebär att eleverna direkt får börja studera bilderna, leta i minnet från mellanstadiet och kommer direkt in i ämnet.
De får sedan prata med det andra paret vid deras bord och jämföra hur det andra paret satt ihop bilder med bildtexter. Slutligen går vi igenom tillsammans.

Elevaktiv genomgång

Jag kommer sedan att ha en genomgång där bilderna kommer in i ett större sammanhang. Jag börjar att prata om Muhammed och hur islam uppstår och utvecklas. Under genomgången ska eleverna försöka sätta bilderna i en kronologisk ordning - en händelsekedja.
Efter genomgången får eleverna mingla runt i klassrummet för att se hur de andra paren lagt ut sin händelsekedja och ställa frågor till varandra.

"Med andra ord"

Avslutningsvis leker vi "med andra ord". Den ena personen i paret har bilderna och den andra har bildtexterna och de visar inte lapparna för varandra. Personen med bilderna försöker förklara vad bilden föreställer och den andra personen letar upp rätt bildtext. Alternativt kan man vända dem nedåt och köra memory.

Bilder är bra för att öka lärandet, vara minneskrokarna som ny kunskap kan hängas upp på, för att kontextualisera och gräva i förkunskaperna, för att skapa motivation till att lära mer.