Begreppskartor

Jag handleder en grupp i Läslyftet som läser modulerna "Främja elevernas lärande i NO-ämnena" och "Främja elevernas lärande i SO-ämnena". Vi har nu kommit fram till del 3 som handlar om ordförråd och begreppsutveckling. Både NO- och SO-ämnena är begreppstäta. Vi lägger dock mycket tid på att förklara och "översätta" de ämnesspecifika orden och det är inte svårt för eleverna att lista ut vilka dessa ord är och att de är viktiga. Vi lärare tar däremot ofta de allmänna, ofta abstrakta och akademiska orden, för givna. De där sambandsorden är dock mycket viktiga. Målet är ju att eleverna ska kunna hantera och använda de ämnesspecifika begreppen på ett självständigt sätt och kunna föra ett resonemang. Då behöver de kunna koppla olika begrepp till varandra och för att kunna göra detta behövs sambandsorden för att det ska bli ett tydligt sammanhang och struktur i resonemangen.

Martin Stolare har skrivit artikeln till del 3 och menar: "Det kan finnas risker med att ge eleverna färdiga begreppsdefinitioner i undervisningen, exempelvis genom att läraren först muntligt deklarerar ett begrepp och sedan skriver på tavlan 'Med demokrati menas…'. Risken är då dels att eleverna mekaniskt lär sig lärarens definition, dels att den befinner sig långt från deras egen livsvärld, vilket försvårar elevernas meningsskapande." Vidare skriver Stolare: "Begreppsutveckling kan ske när eleverna arbetar tillsammans och där läraren bidrar med stöttning i processen. /---/ För att elevernas tänkande ska kunna utvecklas är det viktigt att man som lärare konstruerar uppgifter där eleverna lockas att - på ett för dem meningsskapande sätt - kombinera sakbegrepp och tankebegrepp, vilket kan resultera i självständigt byggda resonemang”.

Hur kan man då konstruera uppgifter där eleverna får möjlighet att vidga sitt ordförråd med såväl sambandsord, abstrakta, skriftspråkliga och "akademiska" ord ochsamtidigt utveckla förståelsen och därmed kunna använda de ämnesspecifika begreppen?

Inom ramen för Läslyftet ska ska man till varje del planera en undervisningsaktivitet. Den här gången planerade min handledningsgrupp att eleverna skulle konstruera en begreppskarta. Det finns två ingångar till den:

1. Utifrån en genomgång eller en text skriver läraren ner ämnesspecifika begrepp på smålappar, eller på tavlan (som eleverna får skriva av på smålappar)
2. Eleverna plockar själva ut de ämnesspecifika begreppen utifrån en text, film, genomgång.

När begreppen finns nedskrivna på smålappar ska eleverna i par eller smågrupper arrangera begreppen på ett större pappersark så att ett sammanhang av begreppen skapas. De drar pilar mellan begreppen och där skriver de ut sambandsord eller en förklarande text som visar hur begreppen hänger samman. Man kan då läsa en fullt förståelig mening från bubbla genom pil till nästa bubbla.

Även Bjerregaard & Kindenberg skriver om begreppskartor i "Språkutvecklande SO-undervisning" och deras exempel ser ut såhär:

Begreppskartan ger en tydlig uppfattning om relationen mellan begreppen och sambandsorden och de små förklaringarna visar hur begreppen hänger samman och de skapar ett sammanhang.

Förra veckan höll jag på med från förslag till lag i åk 8. Vi har tillsammans gått igenom beslutsprocessen och eleverna har arbetat med läroboken och material från riksdagen. Området omfattar många begrepp, så även denna del av arbetsområdet. För att verkligen förstå hur sambandet inom den här strukturen ser ut, lät jag de i par göra en begreppskarta.

1. Jag gav dem orden: RIKSDAG, REGERING, PROPOSITION, MOTION, UTSKOTT, PARTIGRUPP, BETÄNKANDE, RIKSDAGSSKRIVELSE, VOTERING, RIKSDAGSLEDAMÖTER, DEBATT, LAG
2. Eleverna skrev av begreppen ovan som jag skrivit på tavlan. 
   
3. De skrev en kort förklaring av begreppen på baksidan av lappen.
4. De arrangerade sedan begreppen på ett större papper. 
   
5. De drog pilar mellan begreppen. 
   
6. Slutligen skrev de förklaringar eller sambandsord vid pilarna. 
   
7. De redogjorde sedan för sina begreppskartor för andra par och ett par redogjorde för sin karta vid tavlan. Vi fick då också en möjlighet att  prata om vilka andra ord man skulle kunna använda i förklaringspilarna för att språket skulle bli mer varierat, "skickas till" användes mycket frekvent.
   

Detta är kanske inte en begreppskarta såsom den beskrivs i "Språkutvecklande SO-undervisning" eller i Läslyftets material. Men målet och syftet är detsamma - att främja ordförråd och begreppsutveckling, för att eleven självständigt ska kunna använda begreppen för att kunna föra ett resonemang eller visa på ett samband. En av provuppgifterna blev sedan "Det ska införas en ny lag, förklara hur det går till från förslag till beslut" - resultatet från just den provuppgiften visar på att ett lärande har skett och att eleverna självständigt kan använda dessa begrepp för att visa ett samband.