Ett språkutvecklande upplägg till arbetsområdet "Industriella revolutionen"

Språkutvecklande undervisning handlar bland annat om att det ska råda en samstämmighet mellan målet, undervisningen och bedömningsuppgiften. En baklängesplanering är därför nödvändig. Jag börjar alltid med målen - vilka kunskaper ska eleven utveckla? Därefter funderar jag på hur jag ska bedöma de kunskaper eleven ska ha utvecklat och gör en bedömningsuppgift och utifrån mål och bedömningsuppgift planerar jag vad undervisningen ska innehålla.

Detta upplägg gjorde jag i årskurs 8 i en klass på 30 elever.

Målen

1. Förmågor och kunskapskrav i historia som kommer att bedömas:
1. Eleven har /-/ kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra /-/ underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
2. Språkliga mål
1. Förstår och kan använda sakbegrepp (ämnesspecifika ord) som t.ex. revolution, triangelhandel, råvaror, kapital, urbanisering, skifte, teg, arbetskraft m.fl.
2. Kan strukturera resonemanget och därmed använda tankebegrepp som orsak-konsekvens och olika dimensioner på dessa (sociala, politiska, ekonomiska).
3. Använder och utvecklar ett skolspråk som t.ex. sambandsord.

Konkretiseringen av ovanstående mål sker formativt och ges vid flera tillfällen under undervisningens gång, t.ex. vad ett underbyggt resonemang är och hur det kan uttryckas på olika nivåer. 

Undervisningen

Jag redogör här för undervisningens innehåll som tog cirka 4 lektioner (90 min) 

1. För att synliggöra elevernas förkunskaper och deras kontext hade jag placerat bänkarna i öar i klassrummet. På varje ö låg en rubrik: triangelhandeln, jordbruket förändras, arbetskraft, uppfinningar, transport, urbanisering. När jag mötte eleverna i dörren fick de en laminerad bild och skulle försöka hitta till rätt ö. Vad föreställer bilden? Finns det något du känner igen? De fick samtala med varandra och hjälpa varandra, de fick vägledning och stöttning av mig. 

   

   Samtliga bilder hittar du här.

2. När alla hittat till sin ö var de 4-5 elever per grupp. De fick ett utdrag ur läroboken som handlade om deras bild eller den tid/händelse som bilden kan kopplas till. De fick läsa utdraget tillsammans i grupperna och sammanfatta vad bilden visar samt på vilket sätt detta leder till den industriella revolutionen.
3. Dags för nya grupper med en representant från varje ö. I den nya gruppen fick var och en redogöra för sin bild och på vilket sätt detta leder till den industriella revolutionen. Var och en fick i uppgift att lyssna noga och skriva ned stödord för att komma ihåg vad kompisen sagt. Därefter fick de reda på att de skulle byta bilder med varandra och i en ny grupp få redogöra för sin nya bild. Innan bytet hjälpte de varandra att sammanfatta igen.
4. Ny grupp, ny redogörelse och byta bilder igen. Detta upprepades ytterligare en gång. Så totalt hade varje elev fått redogöra för tre olika bilder. Och dessutom hade varje elev fått möjligheten att lyssna till samma huvudrubrik tre gånger men av olika personer. I den sista gruppen fick eleverna fundera på hur bilderna från de sex olika huvudrubrikerna hänger ihop - finns det ett samband? Kan man sätta de i en sambandskedja A leder till B som påverkar C... Här fick de i grupp använda sambandsord. 
5. För att skapa en struktur och få ned det muntliga i skrift arbetade vi enligt EPA (enskilt-par-alla) med analysmodellens orsaks-del. Vi strukturerade också orsakerna utifrån sociala, ekonomiska och politiska orsaker. 
   
6. Eleverna blev indelade i par och fick samma bilder som första lektionen, dessa fick de klippa isär och sedan lägga ut på ett stort papper i en sambandskedja och dra pilar mellan bilderna. Bildernas samband blev både vertikala och horisontella. Detta gav givetvis ett rejält tillfälle till samtal. Samtidigt gav det mig stora möjligheter till formativ bedömning. För att utveckla denna del ännu mer, borde bildtext skrivas till varje bild, samt att sambandsord borde skrivas ut vid pilarna (för att få det muntliga att bli skriftligt). Elevernas sambandskedjor blev mycket olika. 
   
   
7. Nu påbörjas arbetet för att eleverna ska kunna få ihop alla delar till ett resonemang. En metod jag testade var att skriva "loopar", som jag inspirerats av från boken "Språkutvecklande SO-undervisning". Det är en kortskrivning kopplat till en och samma frågeställning. Metodens syfte är kanske inte just som jag använde den i detta exempel, men jag väljer ändå att kalla den för loopar. Eleverna fick varsitt dokument där rubriken var "Industriella revolutionen". Alla skrev sedan varje loop samtidigt, där jag inledde respektive loop med en kort förklaring och gav sedan 3-5 min individuellt skrivande per loop. Under tiden eleverna skrev sina loopar, gjorde jag detsamma.

   

   Dokumentet hittar du här.

8. När loppskrivningen var färdig visade jag mina loopar och sedan visade jag hur detta blev ett underlag till att skriva en resonerande text med rubriken "Förklaringar till den industriella revolutionen". Jag modellerade och tillsammans skrev vi ett resonemang. När vår resonerande text var färdig arbetade vi tillsammans med att hitta olika perspektiv: sociala, politiska, ekonomiska och vi markerade alla sambandsord i texten. Vi pratade och exemplifierade vad som utmärkte ett resonemang. Vi pratade om inledning och avslutning. Även här använder jag EPA som metod för samtal.

Bedömningsuppgift

Lektionen efter loppskrivningen och vår modellering fick eleverna skriva en resonerande text. Till sin hjälp hade de en lista med sambandsord (som de sett och använt tidigare). Detta gjorde de under 1 lektion (90 min).

Dokumentet hittar du här.

Denna kommer från boken "Språkutvecklande SO-undervisning" och hittas här.

Jag delar med mig av detta, för med det här området och upplägget blev det så tydligt att ett språkutvecklande arbetsätt leder till ett ökat lärande för alla elever och är viktigt för alla elever, inte bara för de som har svenska som andraspråk eller är nyanlända. Upplägget gav många möjligheter till formativ bedömning och ledde verkligen till ett ökat lärande på både kort och lång sikt.