Mitt språkutvecklande SO-klassrum: Analysmodeller som stöd för att utveckla resonemang

Jag använder ofta analysmodeller som eleverna kan fylla i på papper eller digitalt. Detta kan göras enskilt, i grupp eller i helklass. Analysmodellen kan användas på många olika sätt (se mitt tidigare inlägg om ordmoln).

Syftet med analysmodellen är att eleverna får möjlighet att sortera information, vilket sedan ger dem en möjlighet att få en bra överblick även om det kan vara ganska komplexa fenomen eller frågor. När eleven sedan ska skriva ett resonemang fungerar analysmodellen som stöd och ger eleven en tydlig struktur och en röd tråd i texten. Eleverna bygger dessutom upp ett skolspråk genom att de behöver använda viktiga sambandsord för att få ihop sin text. En överskådlig bild av sambandsorden kan man hitta här som utgår från Wikstens & Kindenbergs bok "Språkutvecklande SO-undervisning".

Analysmodellerna kan utvecklas i det oändliga och det finns en tydlig progression. I åk 7 kanske man endast talar om orsaker - konsekvenser och möjligen åtgärder. För att i åk 8 bygga ut modellen till att tala om "åtgärder som tar bort orsaker" och "åtgärder som mildrar konsekvenserna". Man kanske också lägger in olika nivåer: individ, grupp, samhälle. I åk 9 kanske man även lägger in olika perspektiv för att se samband mellan samhällsstrukturerna: politiska, sociala, ekonomiska m.fl.

När eleverna ska skriva resonemang så modellerar jag tillsammans med klassen, det vill säga vi skriver ett resonemang tillsammans. Då tar jag en punkt från orsaker, förklarar i text med lämpliga sambandsord hur det leder till det aktuella fenomenet och vilken konsekvens detta får. För att sedan avsluta med vilken åtgärd som kan vara lämplig. Detta i kombination med användningen av analysmodellen har skapat utvecklade och till och med välutvecklade resonemang från mina elever, det har verkligen hjälp dem i deras egna skrivande.